Vanliga frågor

Här har vi sammanställt de vanligaste frågorna vi får

Se även vår "Fråga Röntgendoktorn"-sida [rådgivning] där du själv kan fråga oss något om du inte finner det här under FAQ.
Om ankomst
Kan jag röntga mig utan remiss
Nej!

Hur får jag en remiss
Du måste alltid först bli undersökt av din egen doktor som då bedömer om du behöver röntgas eller inte. Det är din doktor eller annan behörig legitimerad kiroprakter, etc. som i så fall skriver en remiss för dig.

Kan jag själv boka, omboka eller avboka min tid
Ja. Du bokar om/av din tid via vår tidsbokning som har tel: 042-406 24 60. Du får endast boka om din tid högst 3 gånger. Därefter skickar vi tillbaka din remiss till din doktor.

Du kan även göra detta här på vår hemsida. Detta gäller dock endast vissa typer av undersökningar (Helsingborg).

Vad händer om jag missar min bokade tid
Har du inte hört av dig innan debiteras du för viss kostnad. Svar skickas även till din doktor som skickat din remiss att du uteblivit. Om du kommer för sent finns risken att undersökningen ej kan göras. Detta beror på vilken typ av undersökning det är samt hur mycket för sent du kommer.

Måste jag själv betala för resan till och från lasarettet
Du kan få ersättning för sjukresa som motsvarar det billigast färdsättet till och från hembostaden och vårdenhet. Du betalar ordinarie pris med vald kollektivtrafik. För färd med taxi/färdtjänst krävs sjukreseintyg. Denna transport måste då beställas i förväg.

Ersättning kan du få när du inom en 12 månaders period kommit upp till 1980 kronor i egenavgifter för kollektivtrafiken. Detta högkostnadskyddet gäller gemensamt med barn upp till 18 år inom familjen. Barn under 7 år åker gratis.

För mer information se Region Skåne [ länk ].

Var anmäler jag mig
Har du fått en tid bokad anmäler du dig i receptionen för tidsbokade undersökningar. Denna reception ligger närmast stora lasarettsentrén (till höger om entrén).

Alla akuta undersökningar anmäls i vår akutreception som ligger närmast hisshallen (Helsingborg).

Hur tidigt måste jag infinna mig på röntgenavdelningen
Generellt bör du komma till röntgenavdelningen 10-15 minuter innan din bokade tid. Du måste anmäla dig i vår reception vid ankomsten så vi vet att du har kommit.

Några undersökningar kräver att du klär av dig några eller alla plagg. Du bör även, om du har laxerat, ha tid för ev. toalettbesök innan undersökningen.

Så... kom i tid!

Kan jag få hjälp med avklädning och annat
Ja. Du får dock meddelar oss om detta vid din ankomst.

Varför kommer jag inte in i tid
Av olika anledningar kan undersökningar dra ut på tiden. Längre än vad vi planerat. Patienten kan vara svårundersökt. Det blir komplikationer under undersökningen. Vi kan få akuta undersökningar där personal då måste hänvisas till i första hand, mm.

Vissa undersökningar kan endast göras på en typ av undersökningsrum. Är detta undersökningsrum upptaget så får man snällt vänta tills det blir ledigt.

Vi kan inte avbryta en undersökning bara för vi får tidspress. Vi försöker dock alltid hålla bokade tider.

Vad kostar röntgenundersökningen
Inget (hos oss) då du alltid måste ha en remiss innan du kan röntgas. Det är din doktor eller mottagning som skickat dig på röntgen som betalar. Vissa privatkliniker tar sedan betalt av dig.

Om förberedelser
Vad får jag äta och dricka medan jag laxerar
Detta beror på vilken undersökning du ska göra. Ska du genomgå en tjocktarmsundersökning ska du helst äta endast fiberfattig kost 1 vecka innan undersökningen. Detta gäller endast vid tjocktarmsröntgen.

Fiberfattig kost är t.ex. kött, fisk, ägg, vitt bröd potatis, sallad, blomkål, mannagrynsgröt och frukter och grönsaker där ev. kärnor och skal är borttaget.. Alla flytande mejeriprodukter, där det inte ingår fruktbitar, går också bra.

När du förbereder dig för röntgen av tunntarmar, urografi eller annat får du innan du laxerar äta vad du vill.

Under tiden du laxerar får du dock endast inta flytande slaggfri kost. detta gäller vid alla sorters förberedelser.

Jag har svårt att dricka laxermedlet. Jag kräks hela tiden
Försök att smaksätta laxerdrycken med t.ex. liten mängd saft om du tycker den smakar vedervärdigt. Kyl "drinken" innan. Drick sedan den angivna mängden i mindre klunkar under en tid av 30-40 minuter.

Kräks du fortfarande då upp det mesta av laxermedlet får du kontakta oss för ev. byta sort av laxermedel.

Jag är diabetiker så vad ska jag tänka på
Som diabetiker bör du alltid dricka mycket före, under samt efter ev. laxering och röntgenundersökning där kontrastmedel ingår. Framför är detta mycket viktigt i samband med undersökningar där kontrastmedel i blodet kommer att användas.

Du bör även hela tiden ha tillgång till något sött (Druvsocker, etc.) ifall ditt blodsockervärde sjunker för mycket. Detta kan hända då all födointag passerar igen tarmarna så pass mycket snabbare p.g.a. laxermedlet samt att det normala upptaget av glukos och näringsämnen i tarmen därför minskar drastiskt.

Detta gäller framförallt vid tablettbehandlad diabetes där tabletterna riskerar passera igenom tarmen så snabbt att de inte hinner verka i kroppen innan de är på "väg ut" igen.

Ska jag ändra min medicinering för min diabetes
Det viktigaste är att du har diskuterat detta med din egen doktor eller diabetessköterska som handhar din diabetesbehandling.

Det är viktigt att ha kontroll på ditt blodsockervärde under fasta och behandlingen under tiden för att du ska må bra.

Om kontrastmedel för blodet ska användas finns även vissa restriktioner mot medicinering med tabletter som innehåller Metformin. Denna medicinering ska då ha varit utsatt 3 dagar innan undersökningen. Likaså skall denna medicinering med Metformin inte påbörjas igen förrän efter 48 timmar.

Även ett blodprov för att visa njurens funktion ska vara taget innan medicineringen startar på nytt. Detta handhas av diabetessköterskan eller din Vårdcentral dit du brukar gå.

Får jag röka under förberedelserna
Nej inte dagen då du ska undersökas. Nikotin ökar bl.a. magsaftens mängd. Om du har svårt att upphöra med rökningen under dessa förberedelser kan du prova Nikotinplåster eller Nikotintuggummi. Prata med din doktor som skickar hit dig om detta.

Detsamma gäller givetvis för snusning.

Kan jag ta min vanliga medicin som jag brukar göra
Under det att du laxerar får du ta de mediciner som är viktiga för din hälsa och välbefinnande. Undvik dock att ta rena hälsopreparat eller vitaminpiller.

Du tar dina viktiga mediciner med endast en liten mängd vätska. Man bör dock tänka på att inte ta dessa mediciner i direkt anslutning till att man dricker laxermedel. Tabletterna hinner då inte verka som de ska utan passerar igenom tarmarna snabbt.

Undersökningen
Hur lång tid tar själva undersökningen
Det beror på vilken typ av röntgenundersökning du ska göra.

En enkel röntgenundersökning av skelett och lungor tar ca. 10 minuter.

Denna tid tar även själva undersökning med datortomografi (skiktröntgen, CT). Vid undersökning av magen med denna röntgenmetod behöver du oftast även dricka kontrast vilket du då gör under en timme före själva undersökningen.

Röntgen av tjocktarmen tar ca. 10-20 minuter vilket då inte inkluderar avklädning, toalettbesök, etc. Röntgen av tunntarmar, urografier eller andra undersökningar där kontrastmedel användes tar mellan 20 och 50 minuter.

En kärlröntgen (angiografi) tar mellan 1 och 3 timmar beroende på eventuell samtida behandling av blodkärlen. Röntgen av hjärtats blodkärl tar ca. 20-30 minuter. Ska en behandling göras av förträngningar i hjärtats blodkärl kan detta ta ytterligare upp till 1-2 timmar.

Alla dessa tider ovan ska tas med en nypa salt då det finns tusen orsaker till att en undersökning går snabbare respektive drar ut på tiden rejält.

Vem gör undersökningen
De flesta konventionella röntgenundersökningar göres av en röntgensjuksköterska. De undersökningar med interventionella ingrepp (punktioner, angiografier, mm) göres av en röntgenläkare som då assisteras av röntgensjuksköterskan.

Gör undersökningen ont
De flesta av våra undersökningar är vanlig konventionell röntgen där endast bildtagning sker. Om man sen har ont innan man kommer till röntgen, vid dessa undersökningar, är en annan sak. Vi måste kunna röra på er lite under bildtagningen, etc.

Sedan har vi flera undersökningar där vi måste sätta en nål i ett blodkärl för att spruta in t.ex. kontrastmedel. Denna nål sätter vi då oftast i någondera armveck eller handrygg där det är enklast.. Detta känns givetvis lite.

Vid nålstick eller punktioner med lite grövre nålar har vi alltid en möjlighet att ge en lokal bedövning först. Men detta betyder således ytterligare ett nålstick dock med tunn nål.

Vid riktigt grova nålar, katetrar eller dränage ger vi alltid lokalbedövning, lugnande medicin, etc. Vid behov kan även lättare narkos komma i fråga. Dessa patienter förbereds oftast samt ges eftervård på vårdavdelning.

Av lång erfarenhet om var och när en undersökning gör ont bedömer vi också behovet av lokalbedövning, smärtstillande, etc. Vet vi att en undersökning kan komma att kännas obehaglig förbereder vi även dig på detta och erbjuder då t.ex. bedövning.

Får jag se mina röntgenbilder
Om tillfället ges visar vi dig gärna de bilder vi har tagit på dig. På flera undersökningsrum finns TV-skärmar uppsatta där du kan få se dina bilder.

Ibland kan vi dock inte erbjuda dig detta. Oftast finns flertalet patienters bilder framme samtidigt på våra granskningsskärmar. Enligt vår sekretesslag kan vi då inte visa dig just dina bilder om det finns en risk att du då får se andras bilder, namn, mm.

Sedan finns de bilder man som patient inte mår bra av att se...

Kan jag köpa mina egna röntgenbilder
Du har möjlighet att köpa bilder på egen eller barns undersökning. Dessa bilder levereras då på antingen CD-ROM skiva eller på konventionell plastfilm.

Du kan beställa via denna sajt (Helsingborg).

Efter undersökningen
Måste jag vänta här på röntgen efter undersökningen
Efter de flesta av våra undersökningar kan du gå direkt eller efter bara en kort stund efter undersökningen.

Kommer du för en akut röntgenundersökning med "pappersremiss" ska du ha ett skriftligt svar med dig tillbaka till doktorn som skickade dig till röntgen. Då får du vänta på röntgenavdelningen på detta svar. Detta tar oftast en liten stund beroende på vilken tid på dygnet du kommer, hur många patienter som också väntar på svar eller...

Ibland kan du även få vänta då röntgenbilder ev. först ska kontrolleras av röntgenläkare innan du får gå. Ibland krävs ytterligare röntgenbilder för att ställa en säker diagnos. Då är det ju bra om du är kvar för detta.

Undersökningar som kräver förberedelser på vårdavdelning kräver i regel även viss eftervård på samma vårdavdelning.

Kan jag äta och dricka som vanligt efter fasta eller laxering
Ja. Börja dock inte med för stor mängd mat på en gång. Tänk på att magen är helt tom. Oberoende på undersökning och förberedelser bör du dricka rikligt efteråt. Detta är speciellt viktigt om du erhållit kontrastmedel blodet. Detta är vanligt förekommande vid urografier, kärlröntgen och datortomografi (skiktröntgen, CT).

Blir magen konstig efter en tarmröntgen med kontrast
Bariumkontrast, som normalt användes vid röntgen av tunn- och tjocktarm, kan ha en förstoppande effekt på tarmen. Dvs. du kan bli "hård i magen" av denna kontrast. Då du genomgått en tjocktarmsröntgen får du med dig laxermedel hem efter undersökningen. Dessa laxermedel användes endast vid behov. Får du inga problem med avföringen ska dessa laxermedel inte användas.

Du minimerar dessa problem med avföringen om du dagarna efter undersökningen dricker relativt rikligt med vätska.

När kan jag börja jobba igen
Det är upp till dig vad du orkar med. Om du har röntgat magen med kontrast bör du dock ha nära och snabb tillgång till en toalett.

Om du i samband med undersökningen blivit stucken med nål i buken eller ljumsken ska du ta det lugnt. Även vid undersökningar där förberedelser skett på vårdavdelning gäller andra regler för när man kan röra sig normalt igen.

Annat
Kan jag röntga mig om jag är gravid
Det beror på när, vilken undersökning det är samt varför du ska röntga dig. Man måste alltid väga nyttan mot den strålningsrisk det finns för fostret. Det är främst fram till den 8-9:e graviditetsveckan som det är största risk för att fostret ska påverkas på något sätt.

Om du måste röntgas p.g.a. egen skada eller sjukdom, som om ingen ordentlig diagnos ställs kan leda till att du själv riskerar svåra sviter, ska du givetvis genomgå en röntgenundersökning. Vi försöker då begränsa samt anpassa bildtagningen efter de förhållanden som råder.

Är röntgen farligt
Det är som med solen på sommaren... "Man ska röntga med måtta".

Innan en läkare skriver en remiss för en röntgenundersökning måste han ha gjort en avvägning om nyttan med en ev. röntgenundersökning. Han ska även funderat över eventuell annan metod för att få en säker diagnos på ev. åkomma. Kan en undersökning med ultraljud eller magnetkamera (MR) ge samma resultat eller...

Undersökning med röntgen skall vara av så högt värde att den strålning det dock ändå ger får förbises och motiveras.

Vi kontrollerar även alltid om det finns tidigare röntgenundersökningar gjorda. Ifrågasätter vi undersökningen på något sätt tages kontakt med inremitternade läkare för överläggning där vi ev. avråder eller föreslår annan undersökningsmetod... om sådan finnes.

Vad är kontrastmedel
Kontrast är indelade i 2 stora grupper. Dessa är kontrast för blodet och kontrast för mage och tarmar.

Kontrast för blodet är vattenlösligt. Dvs. den blandar sig med vatten. Detta måste till för att kontrasten ska kunna flyta med blodet.
Det som gör att denna kontrast syns på röntgen-bilderna är att kontrasten innehåller jod. Jod är ett ämne som är väldigt "tät". När detta jod finns i ett organ bromsas röntgenstrålen upp. Detta syns då på röntgenbilderna.

Dock kan man vara allergisk mot produkter som innehåller jod. Vid svårare allergier mot t.ex. mat som innehåller jod (jordgubbar, skaldjur, rödbetor, etc) får man ev. bli medicinerad mot denna allergi innan undersökningen göres och kontrast injiceras i blodet.

Vattenlösligt kontrastmedel används vid undersökningar där man vill att organ ska fyllas med kontrast. Detta är undersökningar av njurar, blodkärl, lever, MR, CT, mm. Kontrast som ges i blodet går ur kroppen via urinen.

Kontrast för mage och tarm är inte vattenlösligt. Det går inte att injicera icke vattenlösligt kontrastmedel i blodet. Detta klumpar sig och skapar livsfarligt tillstånd för patienten.
Kontrast för mage och tarm består mestadels av Bariumsulfat. Detta är ett grundämne. Barium blandas ut med vatten innan man antingen dricker det eller får det via ändtarmen. Denna kontrast används vid röntgen av matstrupe, magsäck, tunntarmar och tjocktarmar.
Denna kontrast går ur kroppen via avföringen.

Hur länge stannar kontrast kvar i kroppen
Kontrast (Barium) för tarmundersökningar töms ut efterhand med den normala avföringen. Beroende på hur denna kontrast ges kan ev. viss förstoppning uppstå. Mot detta fås då Toilaxtabletter som tas vid behov.

Kontrast som ges i blodet (jod) kissar du ut nästan omgående. Jodkontrast har en sk. halveringstid på 2 timmar. Detta betyder att hälften av den kontrast du fått har du kissat ut efter 2 timmar. Efter 24 timmar ska det normalt inte finnas någon jodkontrast kvar i kroppen. Detta beror dock lite på hur bra patientens njurar fungerar.

Det är viktigt att du dricker rikligt efter undersökningarna. Detta är särskilt viktigt när du fått kontrast i blodet. På detta så sätt kissar du mera så att all kontrast "kissas" ut fortare.

De flesta av svaren ovan gäller generellt för flertalet röntgenavdelningar i Sverige. Dock förekommer stora variationer för vissa av frågorna. Liksom gäller vissa mer specifika frågor enbart Röntgenavdelningen på Helsingborgs lasarett. Dessa är då markerade med "(Helsingborg)".

Vid oklarheter kontakta då ditt lokala sjukhus eller den vårdinrättning som remitterat dig till röntgenundersökning.


:: © www.rontgen.com, 1997 - 1/18/2010 :: Internet