|
Lagar Här återges ett sammandrag ur Hälso- och Sjukvårdslagen från Socialstyrelsens webbplats (www.sos.se/Fulltext/9700-017/9700-017.htm) |
||
| God vård | ||
|
I hälso och sjukvårdslagen anges målet för all hälso- och sjukvård, både offentlig och privat. Målet är en god hälsa och en vård på lika villkor för alla. Kraven på en god vård innebär att den särskilt ska
Ansvariga för den offentliga hälso och sjukvården är landstingen och i vissa fall kommunerna och staten. |
||
| Medicinsk bedömning | ||
|
När du vänder dig till hälso- och sjukvården ska du snarast få en medicinsk bedömning av ditt hälsotillstånd, om det inte är uppenbart obehövligt. Beslut om hälso- och sjukvård kan inte överklagas, men om du anser att läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal inte bedömt dig på rätt sätt så kan du vända dig till patientnämnden, Socialstyrelsen eller Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. Du bör också ha möjlighet att få komma till en annan läkare om du tycker att den läkare som du vänt dig till först inte bedömt dig riktigt. Har du en skada eller sjukdom som är livshotande eller särskilt allvarlig kan du begära att få en ny medicinsk bedömning. Du ska få möjlighet till en förnyad bedömning om det inte är entydigt vad vetenskap och beprövad erfarenhet säger och om det medicinska ställningstagandet kan innebära särskilda risker för dig eller ha stor betydelse för dig i framtiden. |
||
| Dina valmöjligheter | ||
|
Vården och behandlingen ska så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med dig som patient. Ditt landsting och din kommun har skyldighet att erbjuda dig en god vård. Du kan få den vård och behandling som är motiverad med hänsyn till vetenskap och beprövad erfarenhet. Även om du anser att du behöver viss vård eller behandling är det läkaren eller i vissa fall annan hälso- och sjukvårdspersonal som avgör om du kan få det. Finns det flera sätt att behandla din sjukdom eller skada, som stämmer med vetenskap och beprövad erfarenhet, ska du få möjlighet att välja det alternativ som du föredrar. Dina möjligheter att påverka valet av vårdcentral, sjukhus eller läkare beror främst på bestämmelser och avtal inom ditt landsting eller din kommun. Inom primärvården ska du dock kunna få välja en läkare som du har fast kontakt med. I vissa landsting kallas denna läkare husläkare. Vissa landsting och kommuner ger dig också möjligheter att få annan service och omvårdnad än vad som gäller i övriga landet. Det kan till exempel finnas olika garantier för hur länge du ska vänta för vissa typer av vård. Fråga vårdpersonalen om detta. I huvudsak är det också landstingen och kommunerna som avgör vilka vårdavgifter som ska tas ut. |
||
| Samarbete | ||
|
Goda behandlingsresultat bygger på samarbete mellan dig som patient och hälso och sjukvårdspersonalen. Hälso och sjukvården är frivillig där vård och behandling får bara ske med ditt samtycke. Andra regler gäller vård som meddelas med stöd av lagen om psykiatrisk tvångsvård och lagen om rättspsykiatrisk vård samt vid åtgärder enligt smittskyddslagen. Du kan avstå från eller avbryta en behandling och du avgör själv om du ska ta den medicin som läkaren ordinerat. Om du väljer att avstå från eller avbryta en behandling mot din läkares inrådan så har läkaren inte något ansvar för följderna av detta. |
||
| Begripliga besked | ||
|
Som patient ska du få begripliga besked om ditt hälsotillstånd och om de undersökningar och behandlingar som står till buds. Ytterst är det den som har ansvaret för din vård som ska se till att du får individuellt anpassad information. Ibland kan det vara bra om du själv tar initiativ och ber om upplysningar. Du bör informera läkaren om allt som du vet om din sjukdom, annars får inte läkaren ett fullständigt underlag för sina åtgärder och du riskerar att få fel vård och behandling. Om man inte behärskar svenska eller är allvarligt hörsel eller talskadad bör man vid behov få språk eller teckentolk. |
||
| Sekretess och tystnadsplikt | ||
|
Alla inom hälso och sjukvården, i såväl offentlig som privat verksamhet, är skyldiga att iaktta tystnadsplikt. Alla uppgifter som rör dina personliga förhållanden, till exempel din sjukdom eller behandling, skyddas av sekretess och får som regel bara lämnas ut till någon annan om du har lämnat ditt medgivande. Det gäller som regel också om någon annan myndighet vill ha uppgifter om dig. Det är bra om du meddelar personalen att du till exempel tillåter att uppgifter om hur du mår lämnas ut till dina närstående. |
||
| Om du inte är nöjd | ||
|
Om du är missnöjd med behandlingen bör du i första hand ta upp det med den läkare eller annan vårdpersonal som du har kontakt med. Ofta beror missnöje på missförstånd som kan klaras ut direkt med den berörda personalen. Om du ändå inte blir nöjd så kan du vända dig till verksamhetschefen, chefsöverläkaren eller någon annan representant för sjukhusets, vårdcentralens eller sjukhemmets ledning. |
||
| Patientnämnd | ||
|
Om du är osäker på vart du bör vända dig eller vilka regler som gäller så kan du kontakta landstingets eller kommunens patientnämnd. Patientnämnden ska hjälpa dig att få den information du behöver för att kunna ta till vara dina intressen. Du ska också få hjälp att vända dig till rätt myndighet. Patientnämnden är till för att utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa dig som patient och bidra att kvaliteten i vården utvecklas. Patientnämnden motsvarar det som tidigare kallades förtroendenämnd. I ditt landsting eller din kommun kan patientnämnden fortfarande kallas förtroendenämnd. Adress och telefonnummer till patientnämnden kan du få av vårdpersonalen eller av landstingets eller kommunens informationsavdelning. Ofta hittar du också uppgifterna på telefonkatalogens blå sidor eller i landstingskatalogen. |
||
| Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd | ||
|
Om du anser att någon som tillhör hälso och sjukvårdspersonalen har gjort sig skyldig till fel eller försummelse i sin yrkesutövning kan du anmäla den personen till Hälso och sjukvårdens ansvarsnämnd, förkortat HSAN. HSAN kan inte ta upp ärenden som är äldre än två år då anmälan kommer in till nämnden, och inom den tiden måste också den person som anmälan gäller ha underrättats. Nämnden bör därför bör få in din anmälan så snart som möjligt. Anmälan ska vara skriftlig. Anmälan till ansvarsnämnden kan i vissa fall också göras av en närstående till patienten eller av vissa myndigheter, bland annat Socialstyrelsen. Mer om de regler som gäller för anmälan kan du få veta genom HSAN eller genom patientnämnden i ditt landsting eller din kommun då beskrivningen här är inte fullständig. Om HSAN finner att någon har gjort sig skyldig till fel eller försummelse kan nämnden tilldela den ansvarige erinran eller varning. På Socialstyrelsens begäran kan nämnden också besluta om prövotid, återkalla legitimation och annan behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården samt besluta om att dra in eller begränsa läkares eller tandläkares rätt att förskriva läkemedel. Nämnden utdömer inte skadestånd och vidtar inga åtgärder när det gäller din vård eller behandling. HSAN kan i vissa fall överlämna anmälan till landsting eller kommun för åtgärd. Detta gäller bland annat om en anmälan innehåller klagomål över brister i kontakten mellan en patient och hälso och sjukvårdspersonalen hos ett landsting eller en kommun och det finns grundad anledning anta att anmälan inte kan föranleda disciplinpåföljd. HSAN:s beslut kan överklagas. Adress
Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd |
||
| Barnet som patient | ||
|
Information om barnets sjukdom och behandling ska i första hand ges till vårdnadshavaren, i allmänhet föräldrarna. Men även barnet ska direkt informeras om det nått sådan ålder att det har möjlighet att tillgodogöra sig informationen. Informationen ska då ges på ett sätt som barnet lätt kan förstå och på barnets villkor. Information som kan göra barnet upprört eller ledset bör inte lämnas direkt till barnet. Då är det bättre att bara vårdnadshavarna informeras och får ta ställning till vad barnet tål att höra. Barn i de övre tonåren bör i allmänhet kunna informeras på samma sätt som vuxna. Någon enstaka gång kan förhållandet mellan barn och vårdnadshavare vara sådant att uppgifter om barnet ska hemlighållas för vårdnadshavarna. Den som ansvarar för sjukhuset ska se till att barnet under sjukhusvistelsen får tillfälle att delta i verksamhet som motsvarar den inom kommunal barnomsorg. Barn har också rätt till undervisning när de vårdas på sjukhus. |
||
| Patientförsäkring | ||
|
Enligt patientskadelagen ska alla som bedriver hälso- och sjukvård ha en försäkring som kan ge ersättning till patienter som utsatts för skador i vården. Ersättning kan under vissa förutsättningar lämnas för fysiska och psykiska skador som orsakats av undersökning, vård eller behandling, fel på utrustning eller medicinteknisk produkt, felaktig diagnostisering, infektioner, olycksfall och läkemedel som inte hanteras på rätt sätt. De som svarar för patientförsäkringarna ska vara med i en särskild patientförsäkringsförening. Föreningen har en patientskadenämnd som kan yttra sig över ersättningsärenden på din begäran. I nämnden finns det företrädare för patienternas intresse. Landstingen och de kommuner som inte ingår i något landsting (Göteborg, Malmö och Gotland) har ett gemensamt försäkringsbolag, Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag. Observera att reglerna för ersättning inte beskrivs i detalj här. Om du vill veta mer om regler och villkor för ersättning vid skador i landstingens hälso- och sjukvård kan du ta kontakt med vårdpersonalen eller landstingets förtroendenämnd. Du kan också vända dig direkt till landstingens försäkringsbolag. Adress Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag |
||
 Mer information |
||
Du kan läsa mer om lagar inom hälso- och sjukvård på Internet under nedan länk:
|
||
|
|
||
