Wilhelm Conrad (1845-1923)

Upptäckten av röntgenstrålarna år 1895 kom att betyda att man fick ett instrument som möjliggjorde diagnos på ett sjukdomstillstånd. Upptäckten av röntgen innebar troligen den mest omfattande förändring av sjukvården som någonsin gjorts.

Före 1895 kunde läkarna endast ställa en sannolik diagnos utifrån vad patienten kunde berätta och var det gjorde ont och om det syntes någon förändring på utsidan av kroppen.
Med röntgen blev det nu möjligt att se insidan av patienten utan att först skära upp densamma för att sedan upptäcka att man skurit upp patienten i onödan.

År 1901 tilldelas det första Nobelpriset i fysik William Conrad Röntgen för hans upptäckt av de då kallade X-strålarna. Detta pris får han för sin upptäckt av det han själv kallade för X-strålar.
Från sitt hotellrum i Stockholm skriver Röntgen hem till sin fru, Bertha:
"Sverige är täckt av snö, och fast solen inte lyser vare sig regnar eller snöar det. Stockholm är en mycket underlig stad. Jag skriver mer nästa gång..."

Dessa X-strålar får så småningom namnet röntgenstrålar efter sin upptäckare som ett tack för hans insats (på engelska heter det fortfarande X-ray). Röntgen revolutionerade den medicinska vården och kom att bli helt dominerande för medicinsk diagnostik.

Röntgen föddes den 27:e mars 1845, i staden Lennep, som ligger i närheten av nedre Rhen.

Han gick i gymnasiet i Utrecht men klarade ej av, trots uppenbar begåvning, sin slutexamen då han även blev reglerad från skolan efter en incident. En klasskamrat till Röntgen hade ritat karikatyrer av en mindre omtyckt lärare för vilket Röntgen blev anklagad för. Då Röntgen vägrade att ange den verkliga syndaren blev han reglerad.
Efter denna händelse kommer Röntgen till Polyteknikum i Zürich. Där blir han antagen som elev pga. sitt stora intresse för teknik. Som lärare får han den berömda professor Kundt.

Denne frågar Röntgen; - Vad skulle ni vilja ha ut av ert liv?
- Ja, jag vet inte.. svarade Röntgen.
- Skulle ni inte kunna försöka med fysiken... , föreslog då professor Kundt.

Röntgen tar här en maskiningenjörsexamen och erhåller även senare här en doktorsgrad efter en avhandling om gasers fysikaliska egenskaper. 1879 blev Röntgen professor i fysik i Giessen.

Härifrån fortsatte Röntgen sedan till Würzburg. Röntgen stannar sedan här för resten av sitt liv. I Wurzburg gifter han sig även senare med Bertha Ludwig.

I sitt laboratorium är Röntgen utomordentligt skicklig och visar stor uthållighet och koncentrationsförmåga. När han företog sig något gick han med stor inlevelse in för detta.

Som många andra fysiker ute i Europa under denna tid var det stora intresset sk. urladdningsfenomen. Detta fungerade som så att en spänning anlades mellan två elektroder (katod och anod) innuti en glaskolv med vakuum. Den strålning som då uppstod lyste upp glasbehållarens väggar i en mängd färger. Dessa färger lyste sedan upp hela rummet.

Philip Lenard (1862-1947) hade sedan tidigare upptäckt att denna strålning svärtar fotografisk film under vissa omständigheter. Dock tog han ingen större notis om detta utan ansåg rentav denna upptäckt som oviktig.

Nobel kommitén diskuterar senare om att dela Nobelpriset mellan Röntgen och Lenard. Man menar dock att Lenard troligen upptäckt röntgenstrålarna sedan tidigare men inte förstått sig på fenomenet. Röntgen fick således ensamt det första Nobelpriset i fysik.

Lenard får dock 1905 Nobelpris i fysik för hans arbete med katodstrålar.

Röntgen hade dock läst om Lenards upptäckt och funderade då på om inte andra sorters "katodstrålar" kunde alstras i liknande glasrör.
Röntgen klädde in glasröret med ljustät, svart kartong och även mörklade rummet. Då den elektriska urladdningen inträffade i glasröret observerade han att en pappskiva, stående en bit ifrån, täckt med ett fluorescerande ämne (ett lysämne) glimmade till och Röntgen insåg att detta orsakades av någon typ av strålning som härstammade från glasröret och som även passerade den svarta kartongen framför.

Vid närmare studier visade det sig att dessa strålar, som han då kallade X-strålar, även kunde passera genom tätare material som böcker, träskivor, aluminiumplåtar, mm. Det gick inte att hindra strålningen som enkelt passerade böcker med 1000 sidor.

Röntgen observerade att denna strålning på sin väg genom materia bromsades mer av tätare strukturer, t.ex. metallföremål, vilket på en fotografisk film, placerad bakom objektet, visade sig i form av svärtning med skarp siluett där strålningen träffat filmen.

Röntgen insåg snabbt vidden av hans upptäckt. Fru Röntgen har berättat att den tid under vilken han gjorde sin upptäckt var hopplösa. -"Han kom ständigt för sent, för att strax efteråt rusa tillbaka till laboratoriet".

Den 28 december 1895 skickar Röntgen en uppsats på 10 sidor om sin upptäckt med titeln "Über eine neue Art von Strahlen" till det medicinska sällskapet i Würzburg. Några dagar efter detta sänder han även en redogörelse för sin upptäckt till ett antal ledande forskarkolleger i Europa och Amerika. Här sänder han då även med en röntgenbild av en hand.

Den 12 januari 1896 demonstrerar han sin upptäckt för kejsar Wilhelm II i Berlin.

Röntgen gifte sig med Bertha Ludwig. Från första stund till livets slut visade det sig att Röntgen hade funnit en underbar livskamrat. Paret befann sig ofta i Schweiz vilket de så småningom kom att betrakta som sitt hem. Röntgen visade sin tacksamhet mot sin fru genom en rörande omsorg för henne.
Han sköter senare egenhändigt om den i åratal mycket sjuka hustrun. Fru Röntgen dör i oktober 1919, efter en mycket svår och lång dödskamp. Röntgen tar detta mycket hårt och kommer aldrig "igen" efter hustruns död.

Röntgen dör ensam och nedbruten i sitt hem i München, Tyskland den, 10:e februari 1923.

Slutet av 40-talet utfördes också de första koronar-angiografierna (hjärtats kranskärl) på levande människor. Dock var dessa undersökningar ren forskningsarbete då operationer inte var möjliga vid denna tidpunkt utan tillkom sent under 50-talet.

Det stora genombrottet för röntgenundersökningar med kontrastmedel i blodbanan kom på 50-talet då ny mindre giftig kontrast togs fram. Innan dess var röntgen med kontrastmedel en chansning med den egna hälsan som insats.

Röntgenutrustningen bestod i början endast av själva röntgenröret. Från detta rör spred sig röntgenstrålningen runt omkring. När man så småningom kom underfund med strålarnas negativa biverkningar med stora stråldoser kapslade man in dessa i bly. Ofta förekom monstruösa apparater. Ett exempel var gamma-strål-kanonen "The white elephant" (bild), från England, som fanns 1950.

Allt eftersom tekniken utvecklades blev dock apparaterna mindre och effekten ökade.

Dagens röntgenutrustning är i princip likadan som för 100 år sedan. Sättet att bygga och utnyttja röntgenstrålarna har dock förändrats radikalt.

1953 redovisade den svenska radiologen S I Seldinger sin metod för att utföra en angiografisk undersökning (kärlröntgen). Denna går ut på att gå med ledare genom punktionnålen.
Denna nya metod förde den svenska radiologin framåt långt före all internationell radiologi. Utländska radiologer strömmade till Sverige för att lära sig denna revolutionerande teknik vid angiografier. Denna teknik dominerar än idag vid punktioner inom kärlröntgen.

50- och 60-talet anses allmänt som röntgens guldålder.