Om avdelningen

Röntgenavdelningen är idag en högt utvecklad och specialiserad enhet där datateknologin satt sin prägel på både undersökningar och arbetsätt.

Röntgen idag

Röntgenavdelningarna är idag stora enheter inom sjukhuset.

En "normalstor" röntgenavdelning idag genomför runt 100.000 undersökningar per år. Avdelningen har då mellan 15-20 undersöknings rum.

Inte sällan är dessa kliniker de största enheterna, både vad gäller ytstorlek som personalmässigt, som finns på sjukhusen.

Röntgenavdelningen idag utgör idag det absoluta navet inom den medicinska diagnostiken. Det stora flertalet diagnostiska utredningar inom sjukvården idag kräver också inledningsvis en undersökning genomförd på röntgenavdelningen. Förutom ren diagnostik genomföres även ett flertal behandlande åtgärder i samband med röntgenundersökningen. Flertalet externa kliniker är oftast i regel involverade vid undersökningar och behandlingar på röntgenavdelningen.

Flertalet subspecialitéer inom röntgen sammarbetar idag intimt över klinikgränserna. Detta resulterar i nya specialist mottagningar. Ett exempel är mammografin (röntgen av bröst) som på många sjukhus idag bildar egna nya mottagningar tillsammans med en kirurgenhet eller annan specialité. Dessa nya mottagningar kallar sig då Bröstkliniken, Bröstenheten, etc. Här sker ett tätt integrerat arbete mellan flera olika vårdenheter kring ett kroppsorgan.

Andra utflyttade röntgenenheter som på de flesta sjukhusen bildat egna kliniker är exempelvis kranskärlsröntgen (röntgen av hjärtats blodkärl) som då oftast bildat en egen enhet med kardiologavdelningen.
Dyr verksamhet

Radiologiska verksamheter är väldigt kapital- och resurskrävande. En stor del av den årliga budgeten går till nyanskaffning, uppdatering och service av utrustning. Det krävs således en långsiktig planering då inskaffning av ny apparatur oftast kostar miljontals kronor.

Datorernas utveckling har accelererat utvecklingen av röntgentekniken i den grad att när klinikerna väl köper in "ny" röntgenutrustning har redan nyare versioner av densamma, med bättre funktioner och med möjligheter till snabbare undersökningstider, tagits fram av samma eller andra företag inom samma bransch.

Denna utveckling har gjort röntgenutrustningens "livslängd" väldigt kort. I takt med att nya undersökningsmetoder tagits fram har kravet på utrustningens funktionalitet också ändrats.
Den "vanliga" konventionella röntgenapparaten som idag används till bla. skelettröntgen har tills nu haft en lång "livstid". Ett nytt "vanligt" konventionellt röntgenrör för röntgen av skelett kostar över 100.000 kronor.
Dessa bytes likt glödlampor efter viss tid då deras effekt och funktion avtar.

Att iordningställa en ny MR (magnetkamera) på kliniken kostar mellan 10 och 25 miljoner kronor beroende på konfiguration, tillkommen kringutrustning och ombyggnation av befintliga lokaler. Ofta behöver man plocka bort hela ytterväggar för att få in den stora och tunga magneten som ingår i magnetkameran.

Detta kostar!

:: © www.rontgen.com, 1997 - 6/1/2009 :: Internet
:: © www.raditech.se, 2006 - 6/1/2009 :: Infokiosk