CT Thorax (lungor)

CT thoraxOm thorax

Bröstkorgen (thorax) är den samlade benämningen på lungor, hjärta och revben.

Vanligaste frågeställningen i samband med en datortomografi (CT) av thorax är förändringar i lungorna eller mediastinum. Sjukliga processer som kan uppstå i lungorna kan vara atelektaser och [emfysem] (båsor), [pleurit] (vätska) eller parenkymatösa förändringar såsom sarkoidos och lungfibros samt [tumörer]. Den vanligaste cancerformen inom lungorna är bronchialcancer. Denna cancerform har ett klart samband med rökning.
Andra sjukdomar inom mediastinum ses i form av förstorade [lymfkörtlar] som då kan bero på inflammatoriska processer eller metastasspridningar som är vanligt i det lymfatiska systemet.

Då det gäller hjärtat är datortomografin ett viktigt hjälpmedel för att påvisa ev. [pericardit]. Idag klarar även CT att avbilda själva kranskärlen kring hjärtmusklerna trotts hjärtats kontinuerliga rörelser i form av hjärtslagen. Tidigare var en angiografi enda metoden för diagnostik av sjukdomar inom kranskärlen.

Datortomografi har blivit den viktigaste metoden vid kartläggning av pulsåderbråck eller [dissektion] (avlösning av kärlväggslagret) på kroppspulsådern (aorta).

Röntgen av revben med datortomografi görs oftast som komplement till tidigare gjord röntgen med konventionell teknik vid misstänkta och oklara skelettförändringar. Trasiga revben kan punktera lungsäcken (pleura) som då kan ge [pneumothorax] (hopfallen lunga), [subcutant emfysem] (luft i underhuden), mm.

Datortomografin används även vid [punktioner] i thorax där man då med en nål kan ”pricka” exakt rätt i den förändring man vill ta ett patologiskt prov (PAD) från. Detta PAD analyseras sedan för att utröna vilken sorts förändring det är frågan om. Vid tumörfrågeställningar är främsta målet att konstatera ev. malignitet eller om det rör sig om en förändring av godartad natur. Likaså kan inflamatorisk vätska sugas ut för test mot verksam medicinering.
Vid punktion eller biopsi för PAD inom thorax krävs såväl förberedelser (blodprover, fasta, mm.) som eftervård på vårdavdelning.

Vid större olyckor då stumt våld mot bröstkorgen förekommit göres i regel en datortomografi meddetsamma (trauma-CT).

CT lungor[Lungemboli] (blodpropp i lungans kärl) kan diagnostiseras med datortomografiteknik. Vid denna akuta kärlåkomma fick tidigare en angiografi (kärlröntgen) genomföras som både var en svårare och mer komplicerad undersökning för patienten att genomföra. Lungorna, som tillsammans utgör kroppens största organ , innehåller en ofantlig mängd [blodkärl] av olika kaliber.
Proppar i lungartärerna härstammar oftast från benens stora vensystem varifrån proppar (embolier) lossnat och flutit iväg upp till lungkärlen (lilla kretsloppet) där dom fastnar i de allt mindre blodkärlen ut mot lungblåsorna. Venösa proppar från armar och ben kan därför aldrig nå hjärtats kranskärl eller hjärnan då dessa blodkärl tillhör det stora kretsloppet.

För undersökningar av mediastinum (centrala bröstkorgen; hjärta, lungkärl och huvudbronker) och förändringar här har datortomografin således helt kommit att dominera över den konventionella röntgen tekniken.

Flertalet undersökningar av lungorna med datortomografi är dock oftast fortsatta utredningar där en mer noggrann diagnos önskas eller där oklarheter förekommit efter en tidigare konventionell röntgenundersökning.

Före

Om jodkontrastmedel skall användas krävs vissa förberedelser.
Vid medicinering för diabetes med Metformin preparat ska patienten även göra ett uppehåll med denna medicinering.

Metod

Vid de flesta frågeställningar angående lungorna används kontrastmedel som sprutas intravenöst (in i blodet). Detta för att åskådliggöra blodkärl. Även patologiska processer som tumörer är ofta kärlrika strukturer som med kontrast ”laddar” upp och kan urskiljas bättre.
En injektionsnål (venflon) sätts då in i ett blodkärl (oftast i armveck) för denna injektion.

Vid bildtagningen ligger patienten på en brits, antingen på rygg, som sakta åker fram och tillbaka genom CT-apparaten (gantryt) vid själva bildtagningen. Armarna bör vara sträckta ovan huvudet om så går.
Det är viktigt att man som patient ligger still och håller andan under bildtagningen. Vid rörelse, om detta då ändrar läge mellan olika bildsnitt, kommer de intilliggande bildsnitten inte att hamna ”kloss-i-kloss” med varandra. Orkar man inte hålla andan, omkring 10-15 sekunder, kan bildtagning dock ändå ske om andningen är lugn och försiktig.

Det kan dock föreligga en risk att vi vid en senare bedömning av bilderna missar en förändring och ger en felaktig eller ofullständig diagnos om andningsrörelserna varit allt för kraftiga vid bildtagningen.
Bildtagning tar ca. 10-15 sekunder. Flera bildserier tas.

Kan man av någon anledning inte alls ligga ner eller ligga någorlunda stilla går denna undersökning inte att genomföra.

En undersökning tar 10 till 20 minuter beroende på tillförsel av kontrastmedel, kompletterande bildtagningar pga. rörelseoskärpa, komplettering med kontrast, mm.
En röntgensjuksköterska utför denna undersökning.

Efter

Viktigt att dricka mycket 1-2 dagar efteråt om kontrastmedel givits vid undersökningen.
Om patienten gjort ett uppehåll med medicinering med Metformin skall denna medicinering sättas in först efter 48 timmar samt efter att ett blodprov (Kreatinin) tagits.

Annars finns inga restriktioner.