Om ryggen
Rygg och ryggmärg (spinalkanalen) utgör nästan en fjärde del av alla MR-undersökningar.
Besvär från ryggen, i någon form, är så vanlig att 80% av befolkningen någon period under sitt liv haft smärtor eller andra besvär med ryggen.
Här utgör diagnostik av diskbråck och degenerativa förändringar en näst intill total andel av MR-undersökningar inom denna region. MR ger här en bra översikt av ett längre parti av ryggen samtidigt. Diskbråck förekommer inom hela ryggregionen dock företrädesvis inom ländryggen. Förändringar i kotdiskarna är den absolut vanligaste orsaken till besvär här. MR är den teknik som ger absolut bästa bilderna på mellankotdisken och ev. förändringar i denna.
Besvär från nacken kan bero av sk. Whip-lash-skador efter trauma. Multipel skleros (MS) finner man företrädesvis inom halskotpelarens ryggmärg där den bildar förhårdnader inom segmenten.
Inom bröstryggen kan ryggmärgssjukdomar bero på olika former av tumörer. Man kan avgöra ev. förekomst av en intradural tumör som ger likande symtom som vid diskbråck.
Dessa metastaser kan vara extramedullära intradulara som förekommer i omkring 50% av fallen. De intramedullära finner man i ca. 15% av fallen. Flertalet extradurala tumörerna utgöres av metastaser. Dock förekommer metastaser totalt oftare där dessa då ofta sitter inom kotkroppen och ger ett expansivt förfarande vilket då kan trycka på ryggmärgskanalen.
Vad gäller diagnostik av tumörer inom ryggkanalen är således MR den klart bästa metoden för utredningar.
Andra förändringar inom rygg och ryggmärg kan vara utveckling av spinal stenos. Denna förträngning kan då bero på artros eller reumatoid artrit (RA) i mellankotslederna (intervertebrallederna), benpålagring på kotkanterna eller diskbråck. Dessa förträngningar kan också vara medfödda vid missbildningar.
MR är en viktig metod för att på ett tidigt stadie konstatera en ev. infektion inom denna region. Infektiösa processer kan förekomma inom hela ryggen.
Vid trauma mot kotpelaren kan en MR-undersökning vara kompletterande till den traditionella röntgenundersökningen (CT) då man med MR kan påvisa ev. blödningar, kotdiskskador eller kotförskjutningar.
Misstanke på abscesser inom ryggmärgskanalen kräver omedelbar MR-undersökning då dessa annars kan ge svåra bestående neurologiska skador.
Före
Vissa undersökningar av ryggen, vid tumörfrågeställningar eller inflammatoriska processer, krävs att ett kontrastmedel sprutas in i blodet innan bildtagningen. En sk. venflon (nål med plasthylsa) behöver då sättas in i något blodkärl för denna injektion av kontrastmedel.
Det finns även några kontraindikationer för MR. Inopererade metallclips i hjärna eller blodkärl, pacemaker, hjärnshunt, mm. kan utgöra hinder för denna undersökning.
Metod
Undersökningen göres liggande på en brits. Denna brits skjuts in i magnetutrymmet vid undersökningen. Själva magnetfältet alstras av den stora magnetspole (tunnel) som omger hela kroppen och den brits som patienten ligger på.
Den del av kroppen som ska undersökas måste vara placerad mitt i tunneln. Detta betyder att patienten ligger med huvudet ”först in i tunneln” vid undersökning av nacke och bröstryg. Vid undersökning av nackregionen placeras huvudet i en speciell nackspole, sk. coil, som själv fungerar som en sändare och mottagare för radiosignalen.
Vid undersökning av ländryggen åker patienten in i ”tunneln” med fotändan först. Undersökning av bröst- resp. ländrygg göres på en ryggspole eller med en spole innbyggd i magnetutrymmet (”tunneln”).
Människor med klaustrofobi kan ha svårt för denna undersökning. Likaså brukar små barn behöva sövas (narkos) inför denna typ av undersökning då dom inte klarar av att ligga stilla.
En ”standardundersökning” tar ca. 30 minuter. Om kontrast skall användas eller kompletterande bildtagning krävs tar detta ca. 40 minuter.
Relaterad information
- [ Inför MR ] Röntgen förberedelser.