PTC

Om gallvägarna

PTC (percutan transhepatisk cholangiografi) är en undersökning och ev. behandling av gallvägarna inom levern och fortsatta gångar ned till mynningen ut i tolvfingertarmen (duodenum) med hjälp av vattenlösligt kontrastmedel. Avsikten är att avlasta gallvägarna och avleda gallan genom ett temporärt [dränage] eller ett permanent [stent].
Oftast föreligger det då ett hinder eller ett trångt parti inom gallvägarna som man temporärt eller permanent önskar behandla för ett fritt avflöde av galla från levern ut i tarmen.

Tumör inom leverhilus (benämns Klatskins tumör) är en orsak till förträngning av gallvägarna. Sekundärtumörer, spridd fran annat stället i kroppen till levern, är vanligare än primära levertumörer som uppstår i levern (intrahepatisk).

Uppstår ett stopp för avflödet av gallan ner till tarmen blir man ikterisk (gulsot). Gallfärgämnena utsöndras då istället för tarmen till blodbanorna och huden på kroppen och ögonvitorna får då en gulaktig färgton.

Före

Denna relativt omfattande intervention kräver en del förberedelser  och eftervård. Denna behandling involverar även anestesi (narkos).

Metod

Denna intervention kräver att patienten läggs i lätt narkos (sedering) då gallvägarna är väldigt känsliga för ”mekanisk” påverkan.
På grund av detta involveras således även anestesipersonal i processen.
Anläggningen av dränaget sker med såväl konventionell röntgengenomlysning som med hjälp av ultraljud.

Ett område över magen tvättas av med sprit och kläs in med sterial dukar. Trots narkos får patienten även lokalbedövning på stället där punktionsnålen kommer att stickas in. En lämplig gallgång i levern verifieras med hjälp av ultraljud. Att nålen punkterat gallträdet i levern verifieras med att kontrastmedel sprutas in i gallgångarna.

Därefter finns olika möjligheter till att avleda gallan från levern och minska patientens ikterus. Detta beroende på om hindret i gallgången kan passeras eller ett dränage endast ska avlasta gallvägarna temporärt.

Om man kan passera en förträngning eller hinder med en ledare och kateter kan ett permanent [stent] (metallnät) placeras i det trånga partiet. Gallgången hålls då öppet av stentet och passagen av gallan till tarmen kan ske på normalt sätt.

En förträngning eller hinder som inte kan passeras med kateter och ledare får ett temporärt dränage in leverns gallgångar som då dränerar gallan ut ur kroppen till en påse (extern dränering). Patienten kan då bli tvungen att dricka sin egen galla.

Ett [dränage] kan även läggas förbi en förträngning eller stopp, om så är möjligt, som leder gallan från levern via dränet ut i tarmen (intern dränering). Patienten får då sin egen galla till tarmen via dränaget. Dränaget behöver då inte heller vara kopplad till en påse på utsidan av kroppen då gallan töms ut i tarmen. Detta om ett permanent stent inte är aktuellt för ev. senare operativ åtgärd.

Denna undersökning samt behandling göres av röntgenläkare med assistans av röntgensjuksköterska.

En annan metod för att lägga dränage i gallvägarna kan vara sk. [ERCP] (endoskopisk retrograd kolangio-pancreatikografi).
Man för ner ett endoskop via svalget, förbi magsäcken, och ut i tolvfingertarmen. Här letar man sig sedan vidare upp i gallgångarna. Genom denna metoden kan man lägga in enklare plastkatetrar som dränerar gallvägarna ut till tarmen. Denna undersökning och ev. behandling göres oftast på endoskopiavdelningen.
En kombination av PTC och ERCP kan ske om det är svårt att få dränage etc. förbi ett hinder i gallvägarna med enbart den ena metoden.

Efter

Efter undersökningen får patienten ”piggna” till på postoperativ övervakningsavdelning. Detta då på grund av dels den narkos som erhållits i samband med behandlingen men även att man gjort en nålpunktion av ett väldigt blodrikt organ. Kontroll av ev. blödning efter undersökningen är viktigt. Därefter återgår patienten till normal vårdavdelning.